Välkommen på föreläsning i Torsås!

Lördag 23 oktober kl 10:00 kommer arkeolog Pierre Petersson att hålla ett föredrag i fritidsgården på Torsskolan i Torsås. Föredraget heter "Arkeologiska nerslag i Torsås kommun - från äldsta tid till nästan modernt" och ska handla om just detta.

Från stenålder till nästan nutid presenteras bygdens historia med exempel tagna från kommunen. Stenåldersboplatser, bronsåldersrösen, fina järnåldersfynd, våra byar och gårdar på medeltiden och bebyggelse på 17-1800-talen finns bland det som kommer att beröras. Vilka var de första som bodde i Söderåkra? Hur uppkom och utvecklades Torsås? Vad fanns bortom Bergkvara? Vad hade de för sig i Gullaboskogarna? Det är alla frågor som förhopningsvis kommer att få svar.

Vi som arrangerar detta är hembygdsföreningarna i Torsås kommun.

Alla är hjärtligt välkomna!

Lyckad visning i hembygdsgården

Runt 20 personer kom på lördagen för att se Hembygdsgillets samling av fornföremål och höra arkeolog Pierre Petersson berätta mer om dem. Bland annat fick vi lära oss mer om hur man kan veta hur gammal en sak är och vad man hittat från olika tidsperioder i socknen. De äldsta föremålen som fanns representerade var så kallade trindyxor som var i bruk under perioden ca 6000-3200 f Kr. De yngsta föremålen var några krukskärvor från 16-1800-talen funna i Skällenäs.

De som var där verkade vara nöjda och många var intresserade av föremålen och det de fick höra om dem. Det framgick om inte annat av den ovanligt livliga diskussion som bröt ut under frågestunden. Där avhandlades i rask takt en lång rad ämnen och frågor.

Vi hade också gått ut med att vi ville se föremål i privat ägo och en och annan hade tagit med sig några grejer. Vi kunde göra ett par nya registreringar i vårt påbörjade register för att samla och bevara kunskap om fornfynd i socknen.

Trots att antalet besökare kanske inte var överväldigande direkt så kändes det ändå som en mycket lyckad dag. Vi är fast övertygade om att evenemang av den här typen bidrar till att sprida kunskap och intresse kring det förflutna. Med detta kommer också ökad förståelse och varsamhet för kulturarvet. Med andra ord en positiv syn som kan leda till att mer kunskap bevaras åt eftervärlden. Och så är det trevligt att kunna plocka fram sakerna ibland så att de kommer till glädje för andra och inte bara ligger bakom lås och bom och samlar damm.

Söderåkra Hembygdsgille riktar ett varmt tack till alla som var med och gjorde detta till en lyckad dag!

Titta på fornfynd lördag 11/9

På lördag, den 11 september, visar Söderåkra hembygdsgille sina samlingar av fornföremål. Det sker i hembygdsgården i Övraby, Söderåkra. Tid: från kl 10:00.

Arkeolog Pierre Petersson kommer att visa föremål och berätta lite om dem. Sedan är det fritt att själv titta på föremålen och ställa frågor.

Alla som vill kan också ta med egna föremål om man har några i sina gömmor och få dem bedömda. Vad det är för redskap och saker, hur gamla de är och så vidare.

Vi i Hembygdsgillet arbetar dessutom med ett register över föremål funna i Söderåkra socken i privat ägo. Det är ett viktigt arbete då många föremål försvinner, skingras eller information om dem faller i glömska genom åren. För att bevara kunskapen om vad som har hittats och var vill vi därför gärna - med Din tillåtelse - registrera det du har och det du vet om föremålen. Det är bara genom dessa kunskaper vi kan veta något om vår äldre historia. OBSERVERA, vi är bara intresserade av kunskapen. Att registrera dem hos oss får inga "obehagliga" konsekvenser. Det lerder inte till några restriktioner i bruket av mark, det leder inte till några oväntade merkostnader och ingen kommer att ta i från dig några föremål!

Tänk också på att mycket av sådant man hittar inte är stora stenyxor eller andra tjusiga grejer. Ofta ser fynden ganska futtiga ut. Men ta inte det som en förevändning för att inte visa upp dem. Även till synes ynkliga grejer kan vara mycket mer intresanta än du kanske tror!!

Så har du föremål, tveka inte att ta med dem! Känner du någon annan som har föremål så är vi tacksamma om du vill sprida budskapet om vårt intresse för fornföremål och berätta om vår "arkeologidag".

Alla är hjärtligt välkomna!

Har du frågor:
soderakrahembygdsgille@hotmail.com

Hembygdsgillet på Facebook

Även hembygdsrörelsen måste följa med i tiden. Och vi lever i tidevarv då det är viktigt att synas. Dessutom kan man grubbla länge på hur hembygdsföreningarna ska nå yngre generationer för att försöka säkra återväxten inom rörelsen.

Att ha en blogg kan vara en möjlighet. En annan kan vara att följa med i trenden med Facebook, ett Internet-forum som spridit sig som en löpeld land och rike kring. Detta är nu vår senaste lilla satsning på att nå en ny och gammal publik. Än ligger det bara i startgroparna. Men man kan redan nu ta del av evenemang, titta på många fina gamla bilder från bygderna, knyta kontakter och samtala med likasinnade med mera.

Alla som önskar är välkomna att titta förbi. Skriv gärna någon rad eller varför inte bidra med något eget.

Rostigt förflutet

Det är något visst med skogsbackar. Ett mjukt solljus som silas mellan träd och grenar. En sällsam skönhet. Och så finns det så mycket att upptäcka i skogsbackar. Sådant som påminner om att vi människor bebott och brukat landskapet länge. Ibland har dessa spår av förflutenhetens landskap en förskönande effekt. Men ibland kan resterna också vara förfulande. Åtminstone är det väl så de flesta uppfattar gammalt rostigt skräp, ting som bönderna på gårdarna kasserat. Bekvämat sig lite genom att dumpa skrotet på någon undanskym plats och vänta på att naturen ska göra sitt. Gömma. Glömma.

Ibland stöter en och annan vandrare på dessa privata små dumpställen. Skakar på huvudet och drar en suck. Vad fult! Vilket slarv! Men ändå, den rostiga gamla mjölkkannan minner om en värld som knappt längre finns. Fast det inte var så länge sedan. Till och med fult, rostigt skrot kan bära på en liten berättelse. Minna om människors vardag. Innan naturen hunnit göra sitt. Visa. Påminna.

Nästan så att det i någon mening kan bli lite vackert. Trots allt.

Eller vad tycker Du?

Bloggen fyller 1 år + mer Järnsida

Söderåkra Hembygdsgille har nu haft sin blogg i ett år. Tanken med bloggen var att Hembygdsgillets medlemmar skulle kunna skriva inlägg om vad som berör dem. På så vis var förhoppningen att kunna skapa ett ganska fritt och livaktigt forum. Men naturligtvis också att presentera Hembygdsgillets verksamhet. Förhoppningarna har ännu bara infriats delvis. Vi har berättat om verksamheten, annonserat aktiviteter och försökt få ihop lite intressanta "artiklar" ur bygdens historia.

Däremot har nästan ingen velat skriva på bloggen. Det känns en smula nedslående. Någon borde det ju finnas som har något att dela med sig av kan man tycka. Uppdateringsfrekvensen har därmed inte heller blivit så hög. Och läsarsiffrorna är ännu låga. Å andra sidan tar det tid att inarbeta en blogg, speciellt om man inte har möjlighet att uppdatera ofta. Och Söderåkra socken är förståss ett tämligen smalt ämne. Ur det perspektivet har det första året med bloggen ändå gått hyfsat. Söderåkra Hembygdsgille finns trots allt på nätet och det är det långt ifrån alla hembygdsföreningar som gör.

Ändå, vi fortsätter att uppmana alla medlemmar att skriva på boggen. Du måste inte skriva direkt i bloggen, det går lika bra att skriva texten i ett ordbehandlingsprogram och skicka den eller till och med att skriva för hand och låta redaktionen renskriva materialet. Det finns inga begränsningar i tid, allt från stenålder till dagens datum är välkommet. Det som skrivs bör väl dock ha någon anknytnig till vad Söderåkra Hembygdsgille sysslar med, eller åtminstone till vad hembygdsrörelsen sysslar med. Man måste inte heller hålla sig inom socknens gränser så länge materialet kan anses relevant att publicera på vår blogg. Återstår att se om det andra året med bloggen kommer att föra oss närmare de uppsatta målen. Välkomna till ännu ett år, som läsare eller skribenter!

Något annat som är trevligt är bilder. Så här kommer en liten bildkavalkad från föredraget i Järnsida (föregående inlägg). Foton av Ulla Svensson.

Från föredraget i Järnsida

Vikingakungar, sägner, riddare, gravplundrare och bönder. Och så en drös stenyxor. Allt detta spelade sin roll när arkeolog Pierre Petersson på lördagen höll det årliga utomhusföredraget på temat arkeologi. Som redan framgått av tidigare inlägg var vi i Järnsida den här gången.

Solen sken från en klarblå himmel. Faktum är att solen brukar skina när det årliga utomhusföredraget går av stapeln. Det blåste lite kallt men annars kan man inte klaga. Inte klagade de ca 25 personer som kommit för att lyssna heller. Alla verkade vara nöjda och alla verkade tycka att det de fick höra var intressant.

Järnsida har varit en plats ovanligt omgärdad av myter, skrönor och traditioner. Den mest kända är förståss den om att sagornas vikingakung Björn Järnsida skulle ha bott här. På 1930-talet utsattes några gravar för plundringsförsök. En man från bygden hade hört de gamla berätta att stenarna på gravfältet var rester av Björn Järnsidas slott, så han hade gett sig den på att nu skulle han hitta den gamle vikingakungens skatt! Så utbredd var tron på att Björn Järnsida verkligen bott här. I dag tror forskarna inte längre på de gamla berättelserna. Gravfältet har i stället tolkats som ett gårdsgravfält för en eller flera gårdar/byar. Och det var i bruk under yngre järnålder, kanske från tiden kring 400 - 1050 e Kr. Intressant är gravfältets läge på Järnsidas ägogräns och mot en urgammal vägsträckning. Kanske var tanken att förfäderna på gravfältet skulle legitimera Järnsidabornas ärftliga rätt till jorden och gården, den så kallade odalen. Och ingen som passerade på vägen skulle undgå detta budskap.

Under senmedltid ägdes gårdar i Järnsida bland annar av en lågfrälse släkt som var förankrad i Södra Möre. En representatn för släkten, Staffan Klasson, bodde till och med här under 1500-talets förra del. Men så kom släkten i kläm efter en konflikt med några av de mäktigaste adelsfamiljerna i riket, Bielke och Grip. Det handlade om några gårdar som av oförstånd blivit sålda två gånger till olika personer. Det blev en dyr och pinsam affär och Staffan Klasson fick 1537 bege sig till Klamar för att avstå sin frälsestatus och bli en "vanlig" skattebonde. Men steget mellan lågfrälse och bättre bemedlad bonde var troligen inte så stort på den tiden.

Det blev visning av gravfälten också. Och det noterades att flera gravar var svåra att upptäcka då de blivet gräs- och mossbevuxna, delvis övertorvade och belamrade med ris och grenar. Så var det inte förr och flera deltagare mindes hur skeppssättningar som nu var svåra att se för en 50 år sedan hade varit mycket tydliga och prydlig. Det bekräftas också av gamla gfotografier.

Flera av dem som bor i närområdet hade tagit med sig fornfynd som gjorts på åkrarna. Det var en hel del stenyxor av olika slag som förevidsades. Söderåkra Hembygdsgille har börjat upprätta ett register över vad det finns för fornfynd i socknen så att denna information ska finnas samlad och kunna bevaras åt eftervärlden. Fynden som visades registerades därför på en särskild blankett och blev fotograferade. Denna information kommer sedan att finnas att tillgå i Hembygdsgillets arkiv. Se bilder nedan!

För att sammanfatta så var det en mycket lyckad och lärorik dag. Och förhoppningsvis kommer traditionen att hållas vid liv kommande år.

Välkommen på utomhusföredrag i Järnsida

Våren har nått oss, snön har smält undan och runt om i landet gör hembygdsföreningar sig redo för årets aktiviteter ute i landskapet. Vi i Söderåkra Hembygdsgille vill förståss inte vara sämre. Våran första aktivitet står nu för dörren.

Lördagen den 24 april klockan 10:00 arrangerar vi ett utomhusföredrag i Järnsida med arkeolog Pierre Petersson. Det är en aktivitet som nu har blivit lite av en tradition. Alla är hjärtligt välkomna att delta, det kostar ingenting. Samling sker på rastplatsen vid E 22, vid Järnsida gravfält. För den som inte känner till trakten så väl, följ E 22 några kilometer söderut från Bergkvara samhälle. När du kommer till avtagsvägen mot Norra Tång har du rastplatsen på motsatta sidan av E 22 (till höger om du kommer norrifrån).

Föredraget kommer att kretsa kring gravfältet i Järnsida men blicken kommer att lyftas härifrån såväl ut i samhället som i tiden. Hur såg det samhälle ut som de männsikor som begravdes på gravfältet levde i? Vad vet man om bygden kring Järnsida under denna tid? Finns det några spår av vad som hänt tidigare? Och vad hände sedan? Medeltiden är en spännande period och det finns handlingar som rör Järnsida från 1400-talet och framåt. Järnsida har också haft en plats i saga och sägen. Kan verkligen den gamle vikingakungen Björn Järnsida ha bott här? Och har det legat ett kloster i Järnsida? Om detta och mycket annat får du veta mer om du bokar in förmiddagen den 24 april!

Obs: det blir en kaffepaus i föredraget, så medtag fikakorg!

Välkommen!

Hembygdsgillet 2010

Årsmötet har nu lagts till handlingarna och årets program har fastställts. Vill du veta vad som händer i Söderåkra Hembygdsgille under 2010 så ska du kika i menyn till vänster, under rubriken "aktuellt". Där kommer alla aktiviteter, såväl schemalagda som extrainsatta att annonseras. Så håll utkik! Större evenemang kommer även att annonseras i lokalpressen.

Årets första schemalagda aktivitet äger rum lördagen den 24 april. Då kommer arkeolog Pierre Petersson att hålla utomhusföredrag vid gravfältet i Järnsida. Det kommer att handla om detta gravfält, om järnsida från hedenhös till (nästan) modern tid och om bygden kring Järnsida med mera. I maj kommer Conny Johansson att visa Torestorps skola (den 8) och den 16 blir det byavandring i Påboda med Mats Eriksson som guide.

Under våren kommer också den nyligen restaurerade Bruatorps väderkvarn att återinvigas. Detta kommer att annonseras längre fram. Det planeras även en städ- och röjningsdag av hembygdsgillet byggnader under våren. Den som känner sig manad att hjälpa till kan anmäla sig till oss.

Vi önskar alla välkomna att delta i Hembygdsgillets aktiviteter och arrangemang. Förhoppningsvis ska vi alla ha töat fram till dess.

Vill du kontakta oss, skriv ett mail till:

soderakrahembygdsgille@hotmail.com

Den gamla kartan

Nytt år nya tag. Det har inte skrivits så mycket här på bloggen på ett tag, men nu kan det vara hög tid att uppdatera lite. 2010 kan komma att innehålla en hel del intressant men mer om det kommer senare. Hembygdsgillets program kommer att spikas på årsmötet den 15 februari.

Nu ska jag i stället presentera ett föremål ur Hembygdsgillets samlingar. Det rör sig om en gammal karta som finns inramad i en något skamfilad ram. Denna kom till Hembygdsgillet genom Södermöre Hembygdsförenings starke man, Lars Larsson. Han hade fått den av en dam från Blekinge som måhända hade någon gammal ana i Söderåkra socken.

Kartan är upprättad av lantmätaren Pehr Engström i maj 1792, som "geometrisk charta öfwer twistig Mulbetes Mark och hwad därmed gemenskap eger imellan Hemmanen Kärreboda och Skjällenäs No 3, 4..." Kartan föreställer således den utmark som byn Kärrabo nyttjade gemensamt med hemmanen 3 och 4 i Skällenäs by. Det är mark belägen öster om E 22, ungefär mellan södra avfarten till Bergkvara hamn och avfarten till Skeppevik. När sådana här kartor upprättades gjordes de normalt i tre exemplar. Ett sändes till den centrala lantmäterimyndigheten och är oftast den karta som lantmätaren lagt ner mest arbete på. En karta lagrades i lantmäteriets regionala arkiv, den så kallade konceptkartan. Det var den karta lantmätaren upprättade i fält och den var ofta okollorerad och ibland ganska klottrig. Den sista kartan var den som de som berördes av kartaktens innehåll fick, byn eller gårdarna. Det är denna sista karta som nu finns i Söderåkra Hembygdsgilles arkiv. För ovanlighetens skull, de kartor som förvarades lokalt av bönderna har ofta inte överlevt till våra dagar.

Tvisten mellan bönderna i Skällenäs och Kärrabo hade pågått en tid och var nog understundom lite upprörd. Ärende hade varit uppe i rättslig instans och lagmannsrätten hade 1791 förelagt lantmätare Engström att beskriva de tvistiga markerna och annat av gemenskap som kunde höra till ärendet så att man skulle kunna uppnå en lösning på konflikten. Med tre extrainsatta nämndemän i släptåg inställde sig så lantmätaren hos de tvistande bönderna den 11 maj 1792. Det var bönderna Sven, Olof och Anders Nilsson från Skällenäs och Jonas Abrahamsson, Anders Svensson och Anders Jönsson i Kärrabo. I dessas närvaro upprättade så lantmätaren sin akt de påföljande dagarna och arbetet var avslutat den 16 maj.

Först hade man besiktigat och preciserat rågången (ägogränsen) mellan byarna. Denna markerades i landskapet av ett antal rågångsmärken som bestod av två större jordbundna stenar och en plats "där fordom en ek skall ha stått" men där nu fanns en grop fanns som kallades "Kället". Dessa punkter markerades med nr 1, 2 och 3 längs den linje som utvisar rågången på kartan (_ .. _ .._..).

Därefter följer en beskrivning över de marker som kartan avbildar med de upplysningar som bönderna kunde lämna. Dessa beskrivs och värderas för respektive hemman. Förutom beteshagar med eller utan skog på, fanns några åkerlyckor och notvarpar (fiskeplatser) beskrivna. På kartan finns också tre torp, ett båtsmanstorp på Skällenäs och två på Kärrabo sida om rågången. Till ägorna hörde också de så öar som finns i Kärraboviken, men med anmärkningen "utan betydenhet". När lantmätaren så inte kunnat få fram fler upplysningar genom de tvistande parterna och vittnen de har åberorpat har han avslutat ärendet. Den 16 maj har protocellet blivit uppläst för samtliga parter och sedan lämnat till vidare rättsliga prövningar. Den sista notisen säger att ärendet har gått vidare till "Kungliga Götha Hofrätten". 218 år senare är inte mycket sig likt varken i landskapet eller i samhället i övrigt. Men kartan finns kvar som ett vittne om bråket mellan bönderna i Kärrabo och Skällenäs.