Undersökningar av "borgen" i Grisbäck

De första dagarna i april månad i år var medlemmar från hembygdsgillet närvarande då Kalmar läns museum utförde en arkeologisk utredning av en rund platå vid Grisbäck i södra sockendelen. Platån har tolkats som resterna av en borganläggning från järnålder eller medeltid (Raä 283 i fornminnesregistret). Undersökningen föranleddes av att en våtmark planeras nedanför platån där en bäck, "Grisbäcken", rinner fram.

Undersökningen utfördes genom att schakt togs upp med grävmaskin och området övergicks med metalldetektor. Resultatet blev tyvärr negativt. I sökschakten kunde inga anläggningar eller fynd påvisas. Metalldetekteringen visade att det inte fanns speciellt mycket metall i marken, inga fynd kunde med säkerhet dateras äldre än 1700-tal. Ett par muskötkulor kan möjligen vara en aning äldre.

Med stor sannolikhet kan man nu konstatera att platån aldrig har varit en borg eller hyst någon typ av bebyggelse. Det mest sannolika är kanske att den har fått sin form genom odlings- eller betesverksamhet knutet till Grisbäcks by som ligger alldeles i närheten. Platån finns markerad på en karta från 1774. Däremot är den inte med på en äldre karta från 1694. En liten reservation kan göras för att platån kan ha använts i äldre tider för någon verksamhet som inte avsatt något nämnvärt fyndmaterial. Själva platån är heller inte undersökt.

Kalmar läns museum har nu publicerat en rapport från undersökningen som kan hämtas HÄR

Bronsåldersröset i Rotavik

Med det här inlägget har jag tänkt börja presentera de olika platser, lämningar och föemål som lämnats kvar genom åren. Någonstans ska man börja så jag börjar med röset i Rotavik.

Detta röse som är 23 meter i diameter och drygt 2 meter högt är uppfört under bronsåldern (1800-500 f Kr). Det är försett med ett så kallat "brätte", dvs en låg stenläggning som omgärdar själva röset som brättet på en hatt. Röset är beläget på ett höjdkrön med en vid utsikt över landskapet. Det är uppenbart att läget är väl valt med tanke på att synas. Rösen av den här typen var gravar, men knappast för vem som helst. Kanske det var någon slags "hövding" eller "storman" som fick sin sista viloplats här. Det saknas arkeologiska belägg för bebyggelse eller andra former av statusmarkörer som dyrbara bronsföremål. Men det finns en del spännande lämningar från bronsåldern i närområdet, som ytterligare stora rösen och rektangulära stensättningar (ibland tolkade som så kallade "kulthus").

Röset har nummer 54 i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister för Söderåkra socken.

PP