Rostigt förflutet

Det är något visst med skogsbackar. Ett mjukt solljus som silas mellan träd och grenar. En sällsam skönhet. Och så finns det så mycket att upptäcka i skogsbackar. Sådant som påminner om att vi människor bebott och brukat landskapet länge. Ibland har dessa spår av förflutenhetens landskap en förskönande effekt. Men ibland kan resterna också vara förfulande. Åtminstone är det väl så de flesta uppfattar gammalt rostigt skräp, ting som bönderna på gårdarna kasserat. Bekvämat sig lite genom att dumpa skrotet på någon undanskym plats och vänta på att naturen ska göra sitt. Gömma. Glömma.

Ibland stöter en och annan vandrare på dessa privata små dumpställen. Skakar på huvudet och drar en suck. Vad fult! Vilket slarv! Men ändå, den rostiga gamla mjölkkannan minner om en värld som knappt längre finns. Fast det inte var så länge sedan. Till och med fult, rostigt skrot kan bära på en liten berättelse. Minna om människors vardag. Innan naturen hunnit göra sitt. Visa. Påminna.

Nästan så att det i någon mening kan bli lite vackert. Trots allt.

Eller vad tycker Du?

Bloggen fyller 1 år + mer Järnsida

Söderåkra Hembygdsgille har nu haft sin blogg i ett år. Tanken med bloggen var att Hembygdsgillets medlemmar skulle kunna skriva inlägg om vad som berör dem. På så vis var förhoppningen att kunna skapa ett ganska fritt och livaktigt forum. Men naturligtvis också att presentera Hembygdsgillets verksamhet. Förhoppningarna har ännu bara infriats delvis. Vi har berättat om verksamheten, annonserat aktiviteter och försökt få ihop lite intressanta "artiklar" ur bygdens historia.

Däremot har nästan ingen velat skriva på bloggen. Det känns en smula nedslående. Någon borde det ju finnas som har något att dela med sig av kan man tycka. Uppdateringsfrekvensen har därmed inte heller blivit så hög. Och läsarsiffrorna är ännu låga. Å andra sidan tar det tid att inarbeta en blogg, speciellt om man inte har möjlighet att uppdatera ofta. Och Söderåkra socken är förståss ett tämligen smalt ämne. Ur det perspektivet har det första året med bloggen ändå gått hyfsat. Söderåkra Hembygdsgille finns trots allt på nätet och det är det långt ifrån alla hembygdsföreningar som gör.

Ändå, vi fortsätter att uppmana alla medlemmar att skriva på boggen. Du måste inte skriva direkt i bloggen, det går lika bra att skriva texten i ett ordbehandlingsprogram och skicka den eller till och med att skriva för hand och låta redaktionen renskriva materialet. Det finns inga begränsningar i tid, allt från stenålder till dagens datum är välkommet. Det som skrivs bör väl dock ha någon anknytnig till vad Söderåkra Hembygdsgille sysslar med, eller åtminstone till vad hembygdsrörelsen sysslar med. Man måste inte heller hålla sig inom socknens gränser så länge materialet kan anses relevant att publicera på vår blogg. Återstår att se om det andra året med bloggen kommer att föra oss närmare de uppsatta målen. Välkomna till ännu ett år, som läsare eller skribenter!

Något annat som är trevligt är bilder. Så här kommer en liten bildkavalkad från föredraget i Järnsida (föregående inlägg). Foton av Ulla Svensson.